När vi hämtade Julle hos Anna i Sverige, för snart ett år sedan, var vi lite bekymrade för hur en liten valp skulle reagera på en lång resa med bil och båt, tillsammans med två människor han inte kände. Men Julle tog det hela med en klackspark.
Han visade redan på denna första resa att han betraktar världen som sin lekplats och att alla människor och djur är hans potentiella lekkamrater. Det första han gjorde när vi kom hem var att somna mitt på golvet. Han verkade fullständigt trygg.

Julle lever ett mycket aktivt liv. Vi har försökt att fylla hans liv med roliga utmaningar. Vi tränar tävlingslydnad. Vi är inte färdiga för att tävla ännu, men vi är på väg. Julle tycker mest om övningarna utan koppel, som t ex apport och inkallning. Det går inte lika fort att lära sig linföring. Jag tror att vi bägge två tycker det är lite tråkigt.
Till våren ska vi börja träna agility. Julle har redan provat lite och tycker det är jättekul. Inget koppel och de tvåbenta tycker att man är duktig när man hoppar och springer fort.
Utöver träningen är vi fasta deltagare i något som heter Team Buhund. Det är ett gäng glada buhundägare, som träffas för träning och olika utflykter. Fast det sociala är det viktigaste. Julle älskar att leka med de andra buhundarna. Han är särskilt glad i valparna och anpassar sin lek till deras villkor. Han lägger sig gärna ner och leker, lugnt och stilla, med dem. Om du vill veta mer om Team Buhund, så gå in på deras hemsida.

Vi har varit på utställning med Julle några gånger. Han klarar sig riktigt bra. Han har fått enbart 1:or, men har inte fått något cert ännu. Fast i våra ögon, så är Julle den vackraste och mest älskvärda hund i världen...vi är nog lite subjektiva...(ler)!

Julle är i hundskogen varje dag. Jag vet inte om ni har hundskogar i Sverige, men det är en bit skog som är inhägnad. Där får man släppa hundarna lösa och Julle älskar det.
Han kan jaga fåglar, harar och nåt enstaka rådjur. Här möter han andra hundar som han kan leka med och jag kan passa på att träna inkallning.

Julle har dessutom blivit anlagstestad för vallning. När vi kom dit var han inte så intresserad av fåren. Men mannen som höll i testet, körde fåren fram och tillbaka framför hundarna för att väcka deras intresse.
Julle flyttade inte fokus från fåren de följande 8 timmarna. När han inte själv skulle arbeta med dem, skällde han och drog i kopplet för att få komma tillbaka till arbetet.
Han visade sig ha riktigt goda vallningsegenskaper.

Till vardags älskar Julle att vara ute. Helst utan koppel.
Han älskar att ha dragkamp, bita på pinnar, skälla på fåglar och bli klappad. Julle hittar aldrig på något bus när han är ensam hemma. Nej, han gör de saker han inte får, när vi är hemma och mitt framför oss. Det sker när han tycker att vi är för tråkiga och inte ger honom tillräckligt med uppmärksamhet.
Som vakthund är Julle inte så bra. När det är ljust kan vem som helst komma in i huset. Han ställer sig vid dörren och väntar på att de ska komma in, men han säger inte ett ljud. Man kan nästan se hur han tänker: "Vem kommer för att leka med mig nu?"
Men när det är mörkt, så ändras hans sätt. Han skäller så fort han hör någon som närmar sig huset. Så eventuella inbrottstjuvar bör komma på dagen...(ler)!

Som du förstår, är Julle en stor del av vårt liv.
Men hur skulle han kunna vara något annat?
Han är en glad, älskvärd och livlig hund som har stulit våra hjärtan.

Med Venlig Hilsen,
Brian og Tina