Första gången vi besökte familjer Hagsäter på Gnipagrottan utanför Halmstad, var Doris 4 veckor. Vi möter en ljuvlig liten hundtjej och blir direkt förälskade i denna lilla visp. Vi kallar Doris för ”vispen” eftersom hennes lilla fina svans aldrig är stilla. Man skulle kunna vispa grädde med den. När hon är 4 veckor ramlar hon nästan omkull när hon vispar runt med sin lilla fina svans.

Onsdag den 8 november åkte vi ner till Elisabeth och Torsten för att hämta hem vår lilla valp. Resan hem gick mycket bra och Doris sov gott i Jonnas och Jakobs knä.
Vi är så glada i vår lilla Doris. En ljuvlig liten hund är hon. Doris lever i nuet och varje dag upptäcker hon nya spännande saker.
Att gå i koppel är inte alltid så självklart och att inte alla människor och djur hon möter på sin väg vill hälsa, tycker Doris är mycket märkligt. Hon som är så söt, underbar och världens mittpunkt.
Att komma hem till sin nya familj, med kanin, råtta, orm och sköldpadda klarade hon galant. Doris är en mycket trygg liten valp. Idag kan vi inte förstå hur vi kunde leva utan henne. Hon har tagit oss med storm, hon har en stor plats i vårt hjärta.
Hon gör vårt liv värt att leva!

Här är Doris 8 veckor och sover gott med lill-matte.

Det bästa i livet är att få vara med mitt i allt som händer. Att sova är inte heller dumt det heller och bäst är det om man får sova i någons knä. Ja, Doris är en riktig knähund.

Doris är i skogen varje dag. Hon älskar att rusa runt och lukta på harbajs, rådjurbajs och annat gott som kan finnas i en stor härlig skog. Sedan brukar vi ta oss till en inhägnad där Doris kan få springa fritt, det älskar hon.
Att komma när någon ropar på henne är inte alltid så självklart, men det går bättre och bättre. I skogen möter vi också en massa andra hundar som hon kan leka med, då är livet bara härligt.

Doris älskar att vara ute. Hon älskar att bita på pinnar och att jaga pinnar, grannens katter och fåglar. Hon älskar att spela fotboll.
Den bästa stunden på dagen är när vi lagar mat! Det luktar ljuvligt och om man är riktigt snäll kan man få ett smakprov. Som vakthund är Doris mycket bra. Hon ger skall om det är någon hon inte känner som kommer in i trädgården eller in i vårt hus
Det finns så mycket man ska lära sig som en liten hundvalp. Man ska inte skälla, inte hoppa eller slicka folk i öronen. Man ska inte jaga grannens katt och man ska komma när någon ropar på en. Man ska kunna gå i koppel och man ska sitta vackert och hälsa artigt om någon säger tass. Mycket är det att lära sig, men livet är ljuvligt i alla fall. För det är mest lek i livet när man är en liten valp. 

Som ni säkert förstår är Doris en stor del av vårt liv.
En liten busig familjemedlem som vi inte skulle kunna leva utan och som vi är så lyckliga över.
Hon är en glad, älskvärd, ljuvlig, mysig, härlig och livlig hund som har stulit våra hjärtan.

Många kramar från Doris med familj